Och hjärtat brast ...

Skulle hem från bussen-som-inte-blev-någon-buss-utan-resegaranti-taxi från Skövde, tog vägen över hamnen som så måååånga gånger förr dessa snart 30 år jag bott här ...

Född och uppväxt som jag är här har Vätterstranden alltid varit en tillflyktsort i glädje och sorg ...

... Och hjärtat brast av all skönhet ...

... Som jag nu tvingas lämna ...

... Mitt älskade vackra Hjo ...

Så som jag kämpat alla dessa gånger och envist tagit mig HEM igen ...
Så som jag kämpat för att kunna dra mitt strå till stacken för att kommunen kanske kan överleva ...
Så som jag kämpat ...

Förgäves ...
Till sist har allt varit förgäves och även jag får kasta in handduken ...


Men det är ingen merit att ha varit långtidsarbetslös ens i en högkonjunktur ...
Det är ingen merit att ha rejäl erfarenhet av trassel-med-myndigheter-för-att-överleva - någonsin.
Det verkar inte finnas några jobb att få för folk som inte är 150% belastbara, har körkort och bil och en alnslång meritlista ...

Så enda bittra utvägen är att flytta mig dit till jobben finns ...
För att överleva denna lågkonjunktur ...

Men hjärtat brast - än en gång - där nere i Hamnen idag ...